Nyheter

Gunilla har skrivit en bok om Risveden Terräng

För fem år sedan började Gunilla Hurtig från Ljungskile att springa. I fjol publicerade hon en bok om sina upplevelser, bland annat en detaljerad beskrivning av deltagandet i Risveden Terräng.

”När jag gick i mål var jag äntligen fri från stressen och ångesten, så där på riktigt”, förklarar upplevelselöparen nu.

Det finns olika skäl att börja löpa. Inget bättre än något annat. ”Kom och spring med mig” handlar om Gunilla Hurtigs upplevelser som ensamlöpare och i grupp, texter om löpning i naturen och tankar om livet.

15 september står hon för tredje gången på startlinjen på Risveden Terräng.

Här berättar hon om varför hon började springa, varifrån hon fick idén att skriva en bok, om sitt första Risveden Terräng och om vad som menas med att vara upplevelselöpare.

Vad fick dig att börja springa?

”Brukar svara att jag skaffade hund och hon behövde mycket motion, men egentligen insåg jag att det var dags att ta tag i min hälsa och att ridningen som jag sysslat med i alla år inte gav någon direkt kondition (flås).

Det blev tydligt när jag sprang med några barn över en äng och knappt fick luft efter 400 meter. Hade provat löpning några gånger i livet men upplevt det som tråkigt och jobbigt. Fick fantastisk hjälp och gick löpskola. Ett enda mål har jag satt upp: Att springa mig hel och aldrig trasig!”

Vad menas med upplevelselöpare?

”För mig har aldrig tid eller distans varit det viktigaste under mina löprundor utan närvaron i det jag gör, upplevelsen av naturen, vädret, människorna runt mig, eller ensamheten och tystnade. Dofterna, färgerna, underlagets form. Min egen andning, musklernas arbete och vad löpningen för med sig för sköna tankar … eller hur den “tömmer mig” på tåliga tankar. Även om jag tycker om att vara ute länge och springa långt kan en kort runda på ett par kilometer vara lika upplevelserik som den långa beroende på min egen mentala form och kroppens signaler. Jag äger, efter 5 år som löpare fortfarande ingen sådan där fin klocka som talar om puls, tider och distanser. (men stämmer så klart av ibland så att jag vet var jag ligger inför ex ett lopp eller en tuffare utmaning.)”

Varifrån fick du idén att skriva om din löpning?

”Det började lite som en träningsdagbok där jag antecknade hur länge jag varit ute och om jag sprungit hela tiden, fort eller långsamt (enligt min egen känsla). Men mer och mer började jag lägga till vad jag upplevt. Dofter, färger, naturen mina egna tankar. Det här började jag sedan skicka till min löparcoach och vän som menade att jag skrev bra och att jag absolut borde sätta ihop mina texter till en bok.

När två av mina texter kom med i boken Några varv runt jorden bara, (Lonesome Runners egen bok) var det lätt att fatta beslutet. Men också pirrigt och lite skrämmande att lämna ut till andra det jag skrivit. Nu kommer snart en bok till som ska heta “Kom och Simma med mig””

Hur minns du ditt första Risveden?

”Egentligen talar texten jag skrivit om mitt lopp i Risveden, precis om hur jag kände och upplevde allt. Det var en dag som jag minns som pirrig, svettig, glädjefyllt och alltigenom positiv. Fantastisk natur, bra välorganiserat arrangemang och goa funktionärer.

Den dagen står också för något som är svårt att formulera. Men jag hade under en tid brottats med stress och ångest. Då loppet gav mig så mycket gott kunde jag konstatera när jag gick i mål att nu var jag äntligen fri från stressen och ångesten, så där på riktigt. När jag tänker på den dagen blir det lätt att andas.”

Vilken har varit din upplevelsemässiga löparfavorit hittills?

”Nog borde jag säga Risveden, men ärligt talat, varje lopp och varje löprunda har ju sin egen speciella plats i mitt hjärta. Skulle jag ändå plocka fram några så var ju mitt allra första lopp i Åkulla en delseger. Nummerlappen förändrade mig, skrämde mig men stärkte mig också som människa. Kullamannen 2017 är något med det mäktigaste jag varit med om. (veckorna innan hade jag inte kunnat träna då jag under en promenad stukat foten, så in i det sista visste jag inte om jag överhuvudtaget skulle komma runt. Med tejpad fot och en sjuhelsikes vilja fick jag kraft från … ja vem vet var … och klarade hela loppet galant.

LUR Backyard Ultra 2017 var det lopp som visade mig att jag är mycket starkare än jag någonsin vågat fantisera om, och efter Risveden 2017 kände jag mig så himla glad och äntligen fri efter en tid i ångest och stress. Här talar jag om lopp, men oj så många fantastiska vardagsrundor jag sprungit. Långa och korta. Ensam, med min hud, eller med min vän. I månens ljus, i hällande regn, hagelskurar och snöstorm. I dallrande sommarvärme och i gnistrande kyla.”

Får vi se dig på startlinjen i år?

”Javisst, jag är redo att upp leva Risveden igen!”

I samband med loppet kommer det finnas möjlighet att köpa Gunillas bok.

Möjlighet att anmäla sig till loppet finns här

Välkommen till Sjövik 15 september!